Freddie

Nu är det så att min lilla Emma, tydligen utan min kännedom skapat en ny blogg. Givetvis så har jag länkat till den. Det som hon skriver i den, är allt som jag inte skulle skriva om i min. Det där stämde förvisso inte riktigt, men hennes nya blogg är i alla fall mer rumsren än den förra. Nu kan jag trots min ringa ålder läsa hennes blogg utan att bli generad upp till öronen. I mitt tidigare inlägg idag skrev jag om att jag var tvungen att avsluta innan Emma skulle anmärka på att jag var patetisk. Hon har trots allt rätt, jag är patetisk emellanåt, men är det inte helt underbart att ha så pass ärliga vänner så att man kan hjälpas åt att dra ner varandra lite mot jorden när man börjar flyga iväg? Det är alldeles uppenbart att inte hjärnan fungerar som den ska när man är kär. Därför är det skönt med objektiva vänner, som kan hjälpa en att se det hela perspektivet. Det gör Emma, hon säger vad hon tycker, på ett bra sätt. Hon är ärlig i sina kommentarer, liksom jag är i mina kommentarer när det gäller henne. Jag menar inte att vi sänker varandras självförtroende utan mer hjälper varandra att lösa våra problem samt att stärka varandras självförtroende, genom att peppa och stötta varandra. Det är väl det vänner gör? Eller har jag missuppfattat det hela?

Så nu kan jag vara lite patetisk, om inte annat sentimental. Saknar dig redan D. Sen så saknar jag alla mina underbara vänner som är utspridda i dett avlånga land, ni vet vilka ni är! Kram