Freddie

I natt när klockan var tre, så låg allt möjligt i sängen där jag skulle sova. Det var tidningar, penna, dator, mobil och snus. Allt låg med andra ord i sängen, förutom det som skulle ligga där. Jag och täcket. Förstår inte varför jag aldrig kan somna i tid. Har åtminstone kommit fram till att jag i mitt nästa liv, om det finns något sådant, ska vara man. Jag menar de förstår inte ens hur bra de har det, egentligen. Jag skulle vara överlycklig om jag skulle få vara utan humörsvängningar och pms och allt som tillkommer i och med det. Tänk att slippa:
Illamåendet som jag har i hela två veckor innan mens.
Ömmade bröst.
Uppsvälld mage.
Magont.
Ryggont.

Det jag dock finner värst är humöret. Jag kan inte finna några positiva tankar. Finns inget gott i denna värld, överhuvudtaget. Jag retar upp mig på saker som jag i vanliga fall, dvs. 2 veckor i månaden, inte skulle lägga ner energi på. Det enda som får mig motiverad är att jag får sitta och klaga, men när jag är som mest irriterad och mest sur, det är då jag vanligtvis också börjar att skratta. I vissa fall så börjar jag även gråta över ingenting. Helst av allt skulle jag vilja isolera mig under denna period. Jag känner mig så fruktansvärt elak, men kan inte hjälpa det. Hör hur orden låter när jag  säger dem, det enda jag kan göra är att be om ursäkt efter varje ord som jag har yppat. Så jag tycker att killar som är sjuka inte bör klaga, ni vet ju i alla fall att det kommer gå över inom en snar tid, men detta är återkommande och kommer med jämna intervaller. Så för att bespara så många som möjligt ifrån mina humörsvängningar, kan jag rekomendera att ni inte hör av er till mig, åtminstone inte de kommande dagarna. Sen vet jag att om ni som vanligtvis brukar höra av er, upphör med detta de kommande dagarna så kan ni ju vara beredda på att jag kommer att ringa och gräla på er!

Så nu hoppas jag att alla kommer ha en minst lika trevlig helg som mig! Ha det bäst!