Irritation på högsta nivå!
Jag vet. Jag har inte uppdaterat min blogg på evigheter nu. Det börjar tyda på en dålig ovana. Har varken funnit tid, ork eller motivation till att skriva något. Dessutom har jag haft så mycket i huvudet, så jag inte funnit något intressant att skriva om, dock har jag väl inte gjort det denna gång heller. Skillnaden mellan idag och alla andra dagar är att jag känner för att få ur mig lite irritation.
På lördag ska mitt yngsta kusinbarn döpas. Lille Nils. Nu är det tyvärr så att jag är förkyld, så det blir inget gos med honom om jag inte blir bättre det vill säga. Sedan misstänker jag även att min halsböld är på återtågande, håller därmed mina tummar på att jag har helt fel, för skulle det vara så blir det inget dop alls för min del. Så nu är det bara att invänta morgondagen för att se hur jag känner och mår.
Trots det att jag ska på dop på lördag, saknar jag fullständigt motivation för att åka. Jag vill vara kvar hemma. Det beror till viss del av att jag är så över ambisös med att planera in diverse saker som jag ska göra när jag åker hemåt. Nu när jag saknar motivation och känner mig less på allt i allmänhet och resa i synnerhet så känns det bara som ett ont måste. Jag håller mina tummar hårt för att detta kommer att ändras innan avfärd.
Förstår inte vad denna förlust på motivation beror på. En anledning kan vara att jag vaknade irriterad efter en timmes sömn på eftermiddagen. Drömde något så fruktansvärt irriterande, som jag inte vill gå närmare in på. Därefter så tog jag mig en halvtimme för mig själv för att inte terrorisera andra med min irritation. Väldigt omtänksamt av mig, men vad hjälpte det? Den första jag ringde där efter var enbart spydig och provocerande. Uttryckte ordagrant: Skulle bara se om du blev arg. Tack för den! Jag svarade sannings enligt: Nej, jag blev inte arg. Bara irriterad. Det är tydligt att jag vaknade på helt fel sida efter en timmes sömn. Nu håller jag mina tummar för att sex timmars sömn vänder detta utgångsläge till något positivt, så att det är den optimistiska Freddie som slår upp sina blå imorgon!
Kram på er!
Ett litet tillägg.
Den ursprungliga rubriken på detta inlägg var: Jag håller tummarna! Jag ändrade rubriken på grund av att när inlägget skulle publiceras så var jag inte längre ansluten till internet av någon outgrundlig anledning. Tur i oturen så behövde jag, bara, skriva om slutet på inlägget. Detta kanske ökar er förståelse för all min irritation och för hur allt känns som det går motströms för tillfället!
