Det suger
En sak är säker, jag kommer aldrig någonsin begripa mig på karlar. Vad som sker sig i deras små huvuden är och förblir en stor gåta för mig. De hävdar att kvinnor är svåra att förstå, men de är inte ett dugg bättre själva. De kanske inte talar i gåtor på samma sätt som vissa kvinnor har förmåga att göra, men det dem däremot gör är att säga tvetydiga saker. Jag blir galen! Du kan inte i ena meningen säga till någon att du är kär, saknar den och att du vill träffa den, för att i meningen därefter säga att du inte vill något alls. Detta övergår mitt förstånd. Varför inte säga: jag vill inte träffa dig mer, sedan räcker det. Alla andra kommentarer utöver det är överflödiga.
Från irritationen över karlar till irritationen över de där små sommarmonstrerna som kommer fram på kvällningen och suger ur blodet ur mig så fort jag öppnar ytterdörren. Karlar suger energi och myggor blod. Toppen! Detta resulterar i att lilla jag ligger sömnlös på natten och kliar på alla dessa myggbett som har tillkommit under dagen, samt funderar över hur jag ska kunna radera minnen ifrån mitt lilla huvud. Hade vart lättare om jag var en dator, ingen mygga skulle terrorisera mig och för att ta bort minnen, som jag inte skulle vilja spara, hade jag enkelt kunnat radera bort. Nu är det tyvärr så att jag inte är någon dator, jag får helt enkelt stå ut, låta saker ta sin tid och fortsätta kämpa mig igenom denna sommar.
