Freddie

Jag är en person som tar det ganska lätt på livet, det ska levas. Visst kan det många gånger kännas hårt att vara människa. Vi kommer alltid att uppleva motgångar, men senare i livet kan vi blicka tillbaka och dra lärdom av det. Vi utvecklas tack vare de motgångar som vi haft. Det är även motgångarna som formar oss som individer, förvisso formas vi även av medgångarna, men inte lika tydligt. Motgångarna i livet blir som ett ärr. Vi kommer alltid att bära med oss det och minnas smärtan som gav oss det, men med tiden blir vi starkare och vågar mer och mer. Vet inte varför jag kom in på just detta, det väsentliga som jag ville komma fram till är att trots min syn på livet så finns det långt inuti mig en liten varelse som funderar en massa kring livet. Då är det inte enkom mitt liv utan även ur ett bredare perspektiv. Det finns så mycket fördomar som cirkulerar runt i samhället. Många gånger så är de fördomarna endast grundade utifrån utseendet hos en individ. Jag kan inte påstå att jag ställer mig över dessa fördomar på något sätt, men försöker i alla fall arbeta med mina fördomar. Bara för att en person ser ut på ett visst sätt så kan vi inte bara placera in den i ett fack. En kille från mellanöstern behöver inte vara muslim, han behöver inte ha de värderingar som är typiska för hans hemland. Visst många kan ha det, men alla som kommer från ett islamskt land tycker inte att hedersmord är acceptabelt.  En vän till mig sa att hon aldrig skulle kunna tänka sig att vara tillsammans med någon från ett islamskt land. Jag förstår hennes tankegångar. De har ju trots allt en annan syn på kvinnor i de länderna, men det är inte detsamma som att varje individ har den åsikten. Sverige är ett kristet land, men hur många av oss svenskar efterlever kristendomen?  Detta till trots så hör man ofta kommentarer som "Behandla andra som du vill bli behandlad själv" eller "öga för öga, tand för tand...". Så även om det var länge sedan majoriteten av den svenska befolkningen regelbundet gick på söndagsmässan, så är det inte så länge sedan kristendomen försvann som ämne i den Svenska skolan. Idag så handlar religionen i skolan mer om att utveckla en förståelse för de andra religionerna i världen och framför allt de fem världsreligionerna; kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism. En individs religion spelar en stor betydelse, jag hävdar även att ateister som är uppvuxna i ett svenskt samhälle är påverkade av kristendomen. Jag förmodar att många av dem i alla fall firar påsk och julafton, många tänder även ljus på alla helgona afton. Så hur vi än tycker om det, så speglas vi till en viss del av vår statsreligion.

Så där nu, har jag sagt emot mig själv, en person kille eller tjej behöver inte ha samma värderingar som den stora massan, men i Sverige så speglas vi alla lite av vår statsreligion och dess värderingar. Det betyder att ska jag yttra mig om människor i andra länder där de har andra statsreligioner, så borde jag gå efter samma princip, bara för att vi inte efterlever en viss religion så betyder inte det att vi inte formas av den. Detta är ett väldigt kontextuellt ämne och är svårt att diskutera utifrån endast ett perspektiv. Jag måste veta mer om en människa än religion innan jag vet vad denna person har för värderingar.  Det är ett väldigt brett spektrum av olika värderingar inom de olika religioner som finns.  Så för att avsluta min monologiska diskussion så anser jag att vi bör veta mer om personen innan vi dömer någon. För vi vet inte allt!