Freddie

Nu är jag sjukt less! Blir så in i norden irriterad på allt som man kan få kastat i ansiktet bara för att man inte har barn. När man pratar med någon som har barn så verkar ens åsikt vara helt utan betydelse, av en enda anledning. Att jag inte själv har barn. Jag kan visst förstå att det är jobbigare att vara utan pengar om man har barn än om man inte har det, men för det så kan jag bli grymt less på de kommentarerna. Är det jag som har dåligt med pengar så jag inte kan försörja mig själv så är den ständiga kommentaren: Var glad att du inte har barn.  Jo tack! Jag kan väl ändå få tycka att saker kan vara jobbiga oavsett om jag har barn eller inte! Nej, hädan efter så är det väl bara att knipa sin lilla käft när någon med barn har det jobbigt, för jag kommer ju aldrig fatta. Så kanske det är, men jag försöker i alla fall förstå, försöker stötta, men det saknar ju helt betydelse.  Nu ska jag, Freddie som har det mest perfekta livet gå och lägga mig och drömma söta och underbara drömmar, som alla vi utan minsta problem gör varje kväll.