Nyårslöfte? - Nej jag tar ett Marslöfte istället.

Någon som vill byta hjärna med mig? Jag kan knappt förstå det själv, är det inte det ena som jag glömmer så är det ju det andra! Var och hämtade de små charmtrollen på förskolan nere i Avesta idag, därefter tog vi en promenad till busshållsplatsen för att invänta bussen som går till Krylbo. Vi hade gått om tid på oss så vi behövde inte stressa. När vi kom till Krylbo så gick vi till närmaste lekplats och lekte av oss lite i snön. Med andra ord allt flöt på hur bra som helst, både de och jag var på ett strålande humör. När vi började bli lite kalla bestämde vi oss för att gå hem till dem och det var då trasslet började, när vi nästan var framme efter att ha gått en lång sträcka insåg jag att nycklarna till deras lägenhet låg kvar på förskolan! Fanns inte så mycket att göra, ringde Mikkiz för att se vart hon befann sig - Borlänge. Hon i sin tur ringde till sin karl för att se om han var ute och åkte, men icke. Nu fanns det bara en sista utväg för att slippa ta bussen fram och tillbaka till Avesta, ringa D och fråga om vi fick våldgästa hans lägenhet och lyckligtvis så fick vi det. Däremot så önskar jag nu att jag hade kunnat hålla min stora trut stängd. I gengäld för att få låna hans lägenhet så lovade jag att städa. Så nu skriver jag bara lite för att sedan kunna återvända och bita i det sura äpplet. Det enda som är bra, ur mitt optimistiska perspektiv, är att det bara är disken kvar. Efter det kan jag återgå till att ha lov igen.


Jag kanske ska göra upp ett Marslöfte med mig själv. Detta lovar jag att hålla nästkommande månad:

För minnets skull:

•         Alltid titta efter där jag befinner mig om det är något jag har glömt.

•         Ställa ett alarm på telefonen om det är något vikigt jag ska ta med mig någonstans.

För min hälsas skull:

•         Börja motionera, minst 3 promenader/ vecka.

•         Använda mindre margarin.

•         Endast en ostbågspåse/ vecka.


Vet att jag skulle kunna lova mycket mer ur mitt hälsoperspektiv, så som att sluta röka och dricka mindre kaffe, men det skulle inte båda gott för i det fallet är jag en pessimist eller realist. Jag kan inte förbättra alla mina ovanor på en och samma månad. Så vissa brister ska jag fortfarande ha kvar, där bland min obotliga optimistiska syn på tillvaron. Den kan ingen ta ifrån mig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback