Livet
Fick ett samtal från min kära rektor idag. Hon funderade om jag var intresserad av att fylla upp min 75 % tjänst till 100 % under fyra veckor efter sportlovet. Naturligtvis så tackade jag ja. Så nu ska jag under veckorna 10-14 vikariera inne på förskolan här i byn. Så nu kan jag utan tvekan säga hejdå städfredag, jag som har funnit mig själv som vanemänniska måste redan från och med den här veckan lära mig att jag får storstäda en annan dag helt enkelt, torsdag exempelvis eller ännu bättre, tisdag! Det innebär att imorgon mellan 16-18, så kommer jag att tillbringa min tid med att poppa musik på högsta volym och dansa runt med dammsugare och disksvampar tills allt skiner flott.
En rad om och till min mor som är skrivet med ett skämtsamt leende på läpparna.
Snart så fyller min gamla mor år, eller gammal och gammal är det synd att säga, hon fyller hela fyrtiofem år. Så det ska jag naturligtvis fira i helgen som kommer, när jag befinner mig i hemtrakterna. Det bästa av allt är att det nu bara är fem år kvar tills hon fyller 50 och ska bjuda sina underbara och helt fantastiska barn på utlandsresa. Helst av allt hade hon nog redan nu egentligen vilja fylla femtio så hon hade en riktigt bra anledning att visa sina barn hennes uppskattning. Jag vet mamma det kan inte vara lätt att ha din äldsta dotter så långt borta från dig. Undra vem nu som får ta smällarna av ditt temperament. Det tåls att fundera över. Fast du vet, jag älskar dig ändå mamma, speciellt nu när jag har dig på avstånd.
